Född på Masthuggstorget. Sen blev det Guldheden, Torslanda och Mölndal innan Börje Alström hittade hem. Hans ena arm pryds av Kvilletorgets koordinater.
– Hallå Norrland! ropar Börje Alström.
En kille som hastar in i lokalen, hälsar tillbaka och springer vidare mot något som ska göras längre in.
Norrland kallas Norrland för att han kommer norrifrån, förklarar Börje. Jobbar med flipperspel och sånt och är en i gänget som han träffar här på Kville Biljard efter jobbet varje fredag. För Börje, som arbetat som målare hela livet, är fredagsrutinen helig.
– Jag slutar jobbet, åker och handlar, parkerar bilen, ställer upp matkassarna och går ner hit och tjötar. Jag gillar det engelska i det, den lokala pubkänslan.
Det brukar bli en eller två öl tillsammans med kompisarna – jo, killarna som han lärt känna i området sedan han flyttade hit för 20 år sedan har faktiskt blivit hans bästa kompisar.
– Det är den bästa grejen med Kville. Här pratar man med allt och alla. Det är så annorlunda jämfört med andra delar av stan.
Flyttar inte ifrån tvåan
Det är därför han trivs så bra och aldrig kommer att flytta ifrån tvåan som han själv renoverat och inrett ovan för Willys, inte ”förrän träfracken är på”. Det är också därför han har tatuerat in Kvilletorgets koordinater ”LATN57° 43’ 9’’, LONGE11° 56’ 52’’ på högerarmen.
– Det är mitt på grusplanen därute, det är egentligen det som är mitt hem, säger han, nickar ut mot torgets mitt och skrattar.
Själv är han inte så vass på datorer och fick anlita fem personer innan de rätta koordinaterna till slut kunde fås fram.
– En ville placera mig vid Frälsningsarmén runt hörnet, vilket inte hade varit så lyckat, säger han och skrattar igen.
Men hur reagerar folk på tatueringen som nu suttit på plats i ett år?
– Många undrar förstås vad det är och när jag förklarat vad koordinaterna står för brukar de säga: ”Wow, vad fräckt, det har ju ingen tänkt på tidigare. En sån skulle jag också vilja ha”. Framför allt tjejer gillar det, en del killar tycker det är lite gubbigt.
Börje Alström är väl rotad på Hisingen. Visst, han är fortfarande Gaisare, men håller betydligt mer på Häcken än på Blåvitt. Och under många år var han tränare i Älvstrandens innebandy som håller till i Lundbystrand. För några år sedan gjorde laget en säsong i Elitserien och Börje berättar att han lärde känna i princip hela innebandygöteborg.
– Var jag än gick ut på stan så kände jag alltid någon.
Närheten viktigast
För tjugo år sedan var han nybliven singel och ute i svängen en del. Bryggeriet på Avenyn var ett favoritställe. Det blev många promenader över Göta älvbron.
– Närheten till stan var faktiskt en av anledningarna till att jag flyttade hit då. Jag blev erbjuden en lägenhet samtidigt i Guldheden också, men det var inget för mig. Jag går hellre över bron än upp för alla backar.
Jo, närheten är viktig – och då inte bara till stan:
– Här finns allt. Jag menar, se dig omkring: Restauranger, affärer, Backaplan, en fantastisk saluhall…
Han tystnar.
– … Du vet, här händer så mycket nu. Porslinsfabriken, nya Kville. Alla vill hit. Det här är Hisingens Manhattan.
